SÅATTEHHH…

:,(

(Bildkälla: Internet)

Det här var en blogg om bara skolarbeten, men fuck det, jag vill skriva om annat.

Till exempel kan jag beskriva mina senaste veckor! Det kan bli skoj. Min dator crashade, har inte orkat laga den än. Vår säng fick inte plats(!!!) (alltså gick inte att bära in) i vår lägenhet. Reslutat: Sovit på en soffa, i mitt eget hem, i typ mer än en månad. Resultat 2: Ganska ont i typ hela kroppen. Vad mer? Jo, köksrören sprack och sprutade ut diskvatten i hela köket. Sammanfattningen en jävla massa crappy things has been goin on. Plus att det har varit som något slags jävla kollo här, folk (MASSVIS med folk) ba dyker upp, kommer hit snurrar runt och ba är ALL OVER THE PLACE. Fast det är alltid hälften kul och hälften jobbigt. Så + minus 0.

Men i alla fall jag befinner mig i en stad jag tycker om. Tillsammans med han som jag gillar. Har en finfin lägenhet.

Och ändå är jag helt emotinally disturbed. Alltså min dagsform är typ den här: glad, hysterisk, ledsen, superglad, uppriven … och sen helt matt. Why? Liksom verkligen; VARFÖR? Om det är någonslags konstant PMS som har drabbat mig eller om jag bara nu upptäcker mitt sanna psyke (som i så fall är typ borderline-bipolär-whatever-handikappat) vet ingen. Men när jag (av total uttråkning) tittar på Idol på tv4play och GRÅTER för att jag tycker dom ÄR SÅÅÅÅ DUKTIGA under HELA programmet, well then you know something is SERIOUSLY WRONG.

Jag blir liksom så himla irriterad över att typ ett stabilt, glatt humör (hatar uttrycket) inte serveras mig på silverfat nu när jag gjort min del. Men aight, i get it. Egentligen fattar jag att jag bara måste anstränga mig mer och inte bli gråtfärdig när valfrivardagsolycka händer.

Om det inte funkar så måste något drastiskt ske. Typ att jag åker iväg för att finna mig själv *backpacka i thailand* *komma hem med en buddah och en stadig bakfylla* eller inser att mitt livs högsta dröm just isn’t for me.

Tänk om det bara är så att jag inte trivs som hemmafru?

:O

????

Framåt / Forward

Min data fortfarande ligger under en hög kläder, eftersom mina ögon tåras varje gång jag ser den. Inuti den finns också en alldeles fantastisk affisch som inte kommer till någon som helst nytta därför gjorde jag en ny.

Inte lika fantastisk men en affisch.

An Error Occurred

Någon slags förbannelse vilar över mig. Och den tar mina datorer ifrån mig.

Förhoppningsvis kommer återupplivningsförsöken att lyckas, men tills dess så står tiden här stilla.

Ain’t it peculiar?

Babe you’re gonna call my name
You know that I’ll be gone

Tanden Flög Iväg

Måndag, tisdag, onsdag, torsdag.
Dagarna går, livstid går förlorad.
Dagar som jag kunde ha sett Dig,
Dagar som jag kunde träffat mina vänner, men nej.
Jag satt hemma och jag skrev det här.
Tänker på allting som jag bär.
Gamla vänner som bet sig fast,
De lärde mig grundligt att det är en last
med den kärleken, det är en kär lek men
det blir för tungt om den blott bärs av en.